tisdag 28 augusti 2018

Resan mot det oundvikliga.

Sedan beskedet om metastaser i Helenas rygg och bäcken kom 3 juli -18, så har livet minst sagt tagit en vändning. Det är oerhört tufft att inse och verkligen förstå att allt som man drömt om att göra tillsammans alla visioner som vi ska ordna med sen, - aldrig kommer att drömmas av oss igen, än mindre upplevas.

Det är nu konstaterat att det är bröstcancer som tyvärr är omöjlig att operera. Hon har metastasspridning i mycket stor omfattning och både kota TH10 (bröstrygg) och L5 (ländrygg) är genomlupna och delvis havererade. Jo, hon har hysteriskt ont emellanåt. Igår höjdes morfindosen igen, så hoppas på effekt. Hon har nu inte kunnat ligga i sängen på de 6 sista dygnen, sovandet blir nån ½-timme då och då, i en justerbar fåtölj.

Vi har ju pratat mycket och surfat oss trötta på booli och hemnet efter hus vid havet. Helena är ju vatten, vatten och åter vatten i element, så hennes dröm att nån gång få bo vid havet har varit en drivkraft för oss att komma vidare. När vi nu vet att denna, vår starkaste gemensamma dröm, aldrig ens kommer att vara oss nära så känns det misslyckat, sorgligt och tragiskt att trots så många uppoffringar så stannar vi upp på en av de första rutorna. Drömmen om ett liv vid havet där nära å kära kan komma och hälsa på, där vinden rycker i det tunna håret och enkelheten råder, försvann tillsammans med beskedet om icke-opererbar-tumör.


torsdag 9 augusti 2018

Long time going..

Det är inte ofta jag skriver här. Livet har andra planer för mig än bloggera, bloggeria, bloggmera, bloggskriva eller bara blogga. Sjukdomarna har avlöst varandra och nu är det för första gången på länge frun som är värst. Hon har cancer med metastaser i mängd på bäcken och ryggrad. Hon är fortfarande hyfsat stark men väntan på säkerställande av vilken sorts cancer det är, dröjer och hon utreds nu för cup = okänd tumörsjukdom. Låt oss se dig tumörjävel så vi kan bekämpa dig med full kraft!

Har börjat skriva igen på en form av manus angående Helenas diagnos - vår cancer. Arbetsnamnet är "När tumören flyttade in". Om det blir något annat än ett övergivt dammigt manus det får tiden utvisa.

Titta gärna in på Helenas:         http://tantdelux.blogspot.com/ 

Vår hund- och kennelblogg:       http://geishamor.blogspot.com/


Over and out!

söndag 1 januari 2017

1á dagen på det ännu oskrivna 2017.

Pustar ut efter gårdagens tidigare okända situation med 4 nya vuxna hundar på Nyår samt 3 valpar. Våra "gamla" hundar Atreyu och Trolla vet vi ju är coola med fyrverkerier, medans Alvina (9 mån) inte upplevt det innan. Det va en hel del smällande å raketlek i byn men mestadels så reagerade de mest när det varit uppehåll en stund emellan. Ingen av dem var speciellt rädd. Utan det var mer vaktskall.

Nyårsdagen kommer jag alltid att tillägna en tanke till Babbens oförglömliga liknelse. Backhoppning från Garmisch Partenkirchen, "- De hoppar ut över kanten sen är det bara dimma , - Precis som man själv känner sig..."



God fortsättning på det nya!

lördag 31 december 2016

Nytt år - Nya möjligheter!

VÄÄÄÄLLLDIGT sällan som jag skriver nåt i bloggen men tänkte sammanfatta 2016 och sparka igång mitt 2017 med hjälp av mina egna skrivna rader.

2016 inleddes med en fortsatt sjukskrivning pga bisköldkörtelsjukdom. Sedan tidigare låg en planerad operation av halsen, i februari. Redan den 27/1 så välte planerna på en återgång till det "normala". Jag fick en ny hjärtinfarkt som satt på samma ställe som den jag hade 2009. Samtidigt flög planerna på halsoperation i den nära framtiden iväg som en löning, pga blodförtunnande. En av stentarna som jag fick inopererad 2009 hade kapsejsat och blockerade blodflödet i kranskärlen igen. Dessutom hade även kranskärlet deformerats så de fick ballongvidga/spränga på 5 ställen och montera 4 nya stentar. Efter denna start så såg ju prognosen för 2016 lite "si-så-där" ut...

Yngste sonen Johan blev sambo - väldigt fort efter att ha träffat Nanna. På köpet fick vi 3 härliga barnbarn eller ok då - bonusbarnbarn om vi ska va sådana. I Juli månad va det redan dags att handla hus i Äng. Med tanke på den speed som han visat upp så är det nog så att han börjat bli som far sin, mer å mer...  Joakim - min äldste bestämde sig för att satsa på lite utbildning. Han pluggar Byggnadsingenjör på Linnéuniversitetet, Växjö. Ida flyttade till Huskvarna.

Vi fick en valpkull efter vår älskade lilla Trolla. den 25/3 föddes 7 underbara små liv. Vi namngav dom efter John Bauers illustrationer i "Bland Tomtar å Troll". Vill Vallareman, Prinsessan Tuvstarr, Daga Sky, Vinga Krans, Herr Fabian, Lena Liten och Alvina Trollkappa blev namnen på vår Bauerkull. Vi bestämde oss för att behålla Alvina som är en helnaken stolt tik. Förhoppningsvis så ska vi kunna använda henne i avel i framtiden inom vår kennel.



I April så gifte sig min dotter Anna med sin Joakim. De hade satsat på ett riktigt "finbröllop" på Falkenbergs Strandbad. Fina viner och gourmetkäk, uppslupen stämning samt en härligt lyxig miljö gjorde att det blev ett härligt minne. Helena och jag liftade med Kärran, Ida och Jocke. Vi bodde hemma hos Steffler å Linda, (stackarna fick sova i soffan - för vi snodde deras säng). Sanna och Selina ställde upp och hjälpte oss med valparna och de stora bestarna. Förresten så kan jag konstatera att Grundberg har mer än luft i pumpen då han graverat Anna ordentligt. "Palten" beräknas komma i slutet på januari så bröllopsnatten måste varit god.

Vi hade förvånande nog ganska få intressenter på våra valpar som var leveransklara till midsommar. Så Helena och jag blev traskandes här hemma hela sommaren. När semestrarna var slut så började plötsligt intresset efter våra fina valpar tillta. Vi hade kö på de 3 sista valparna...

Andra veckan i augusti löste Helena och jag in hennes födelsedagspresent från hennes barn - ett presentkort på en charterresa. Istället för charterflyg och värme (funkar illa för hjärtsjuka gubbar) så ändrade vi lite på konceptet och bokade in oss på Hotell Gästis i Varberg. Vi hade 4 helt underbara dagar, om än väldigt blåsiga, i en av Sveriges härligaste sommarstäder. Ett underbart Hotell med spa-badanläggning i källaren som vi fritt fick nyttja när vi ville. Mina varmaste rekommendationer för folk med ett öppet sinne - Hotell Gästis!



Direkt efter vår första semester på MÅNGA år, så började Helenas mamma och hennes man få svårare med att orka med sin gård i Smedjebacken, Dalarna pga sjukdom. Hennes mamma har haft kennel i många år och det fanns några hundar som vi hade möjlighet att överta. Så plötsligt utökades vår kennel med Trollas dotter Tassa, Tom-Tom och Tebbi. Alla dessa nya hundar är Kinesiska nakenhundar. Vi bestämdes oss för att para Tassa direkt då hon löpte och det fanns en möjlighet att få ett språng efter en fin hane.

Helenas mammas sjukdom fortsatte och hon skulle opereras i Falun men pga personalbrist så blev hon istället utskriven... Samtidigt så var hennes man riktigt dålig i långt framskriden cancer. Så det fick bli en akutresa till Falun och hämta henne - sen till hemmet i Smedjebacken för att sen återvända till Småland, samma dag. Bara några dagar efter att vi kommit ner till den Småländska civilisationen så blev det ambulans för svärmor till Eksjö. Återigen blev operationen uppskjuten - Denna gång pga förkylning. Några veckor senare så lyckas det i alla fall bli operation och den verkar ha gått bra. Tyvärr så vann cancern livskampen över hennes make så han somnade in den 6/12. Dagen före Nyårsafton begravdes han. Så idag känns det att man körde 80 mil igår...



I mitten av oktober föddes "Kryddkullen": Dragon, Salvia, Kummin, Kanel, Kardemumma, Muskot, Saffran och Mynta. Vi ska behålla Salvia i kenneln.


Den sista november fick vår Kennels Grand Old Lady, Geisha somna in efter en stroke. Flocken med de övriga hundarna var lite slokörade några dagar men sen hämtade de kraft hos varandra och känns nu återigen som en väldigt stabil och trygg flock. Här hemma är det 5 vuxna hundar (och Tom-tom som är utlagd på halvfoder).  När svärmor bor hos oss så är även hennes 2 hundar med i flocken så det är ett riktigt hundliv här hemma... 7 vuxna hundar och ett gäng med valpar i en villa, funkar betydligt bättre än vad man kan tro på papperet.




Väntan på operation i halsen fortsatte och blev framflyttad ytterligare några gånger, men slutligen så blev det en op-tid och ett hopp om en piggare framtid tändes (igen). 24/11 så låg jag återigen på operationsbordet. Än så länge säger de att det ser bra ut på proverna men energin som hävdades att jag skulle få tillbaka direkt efter operationen har uteblivit. fortsättning följer ---->>>?



Jag vet att nästa år är ett oskrivet blad ännu så därför utbringas ett GOTT Nytt År till Er och en förhoppning om ett lugnare och smidigare 2017 för nära å kära!

torsdag 31 december 2015

Ännu ett år av väntan

"Sjukdom - vänta på diagnos - vänta på specialistbedömning - vänta på operation - ev operation - vänta på rehab - vänta på ny bedömning... Repeat next year again..."    

Så har det då blivit dags att sammanfatta ännu ett år. Egentligen så kan man väl snart sätta likhetstecken mellan åren.  Nu är det dags för det tionde året med sjukdom som omöjliggör ett normalt liv med arbete, fritid och familj. Har ju under alltför många år gått å väntat på att få bli frisk så jag ska kunna fungera lite hyfsat iaf. Bara att sätta sig på en stol, eller för den delen - resa sig från en stol, ska inte behöva ta en stor del av din ork och energi. Enl den muntliga planen ska jag bli opererad i halsen igen i januari - 2016 men har fortfarande inte fått nån kallelse. Väntans tider....

I augusti så sprang inkommande vattenledning läck. Jocke lånade grävare och gjorde ett kanonjobb med den medan Johan fick böja rygg och slet satan nere i hålet. Kommunen erbjöd sig att byta avlopp och ingående vattenledning då det va ganska så gammalt å välanvänt. Så nu är toalett/badrum ett schakt, medan kommunen gjort ett bra jobb med att byta rör och återställa efter sig.

I den positiva världen som jag vet finns, så har det även här hemma blommat ut lite trevligt under 2015. Vårt sovrum blev klart! - Mest tack vare sönerna Johan och Jocke som fixade de tunga jobben. Vi blev med Trolla i Juli-2015. En alldeles underbar liten Chines crested tik. Fick även en bil i 50-års present.

Jo, jag vet att jag blir gnällig och att man ska se ljust på tillvaron! - Ska försöka hitta dit 2016! Nu önskar jag bara en sak av 2016 - att det inte ska behöva vara så j-la mycket väntan utan mer liv, glädje och njutbara dagar för mig, och mina nära, likväl som för alla som förtjänar det.

Gott slut och ett riktigt gott nytt år!

torsdag 8 oktober 2015

Mot - men ändå hopp.

   OOOOOOOOOOOOJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ, så längesen jag skrev i bloggen. Det har varit tufft på mer än ett sett de sista åren. Min sen tidigare utslitna kropp har bestämt sig för att protestera ännu lite mer.
 Just nu väntar jag igen på att få operationstid för nästa op. Just vänta börjar jag lära mig...
    För ca 2½ år sedan så började jag tappa mer och mer ork trots att jag "bara" gjorde gamla inövade saker på arbetet. Efter mängder med provtagningar så kom man fram till att jag dels hade Fibromyalgi och även något fel på Sköldkörteln/bisköldkörtlarna. Efter specialist-undersökning så kom diagnosen - nodös Struma och underproducerande bisköldkörtlar. Fick operation vid Eksjöklinikerna 8/10 - 2014. Givetvis så skulle det bli komplikationer, för inte kan väl något bara funka? När jag låg på uppvaket och hade pratat med opererande läkare så började jag svullna igen och fick andnöd så de va tvungna att ta upp andningshål direkt in i luftstrupen och genast påbörja en ny operation då de misstänkte större blödning i halsen. Dock va det ingen större blödning utan mest bara svullnaden som störde. De vågade inte väcka mig på 3 dygn efter denna operation. Tyvärr hittades bara en bisköldkörtel som avlägsnades och den va frisk, dessutom. Vid labbtest på sköldkörteln så visade den sig innehålla endast en "avsevärd" mängd kalk. När man re-opererade mig/snittade luftstrupen så skadades nerven till stämbandet på vä sida, så har en stämbandspares. Det är först sista 4-5 månaderna som jag kunnat prata ordentligt. Innan dess lät jag som en liten skolflicka... Sen blev det väntan å väntan å ändå mer väntan... Mest pga att den bisködis som man hittat på sciantiröntgen, sitter väldigt nära nerven till hö stämband. Nu har Öron-näsa-hals läkaren gett ett "nja" till operation av bisköldisen så jag förhoppningsvis får lite mer energi och kan fungera under längre perioder än nu. Går på en ny medicin som gjorde att jag gick upp i vikt snabbt å mycket... Nu har jag dock stått still i några månader, men sånt omfång.
  Så den 15/10 ska jag få besked av kirurgen på Ryhov i Jkpg om han tänker operera mig nu eller om det blir ännu mer väntan...

   Mitt sura hö knä har strulat sedans efter steloperationen av ryggen (2012-05-17). Jag var ju tvungen att ligga på knä för att komma ner till golvet. Det har jag nu betalat många gånger om.. Jag har dels menisklesion som dom inte vill operera i dagsläget och artros i bägge knäna. Frågan är om det är överproduktionen av kalk i bisköldkörtlarna som gör att jag har så mycket kalk ansamlat i bland annat knän? Samtidigt så har jag varit tvungen att börja ta vätskedrivande då mina ben svullnar satan.

   Nu springer jag raskt över till det hoppfulla - Har börjat träna på hälsogym med sjukgymnast och det ger en härlig känsla och mersmak. Trots träningsvärk så känner jag en ökad rörlighet och en större mjukhet redan efter 3 veckor. Det är skoj att träna!

söndag 2 juni 2013

Summertime - Duo Dito Trubadurerna


Äntligen har vi fått tummarna ur och börjat repa lite mer intensivt. Ett första smakprov. More will come!