Sagan om den sura gubben och den vilda valpen.
Idag är det Norges nationaldag. Suttonne maj som de så stolt säger. Norrmän kan ju bli lite för mycket när man själv är trött och sliten. - Men satan till nationalister får man leta länge efter. Jag tycker det känns skönt att ha optimistkonsulterna som granne.
För ett år sedan, idag, så opererade jag ryggen. Efter 5-10 månader så gick det bra med allt, nu är det råvärk och längtan efter morfindos... - surt!
Idag på Kristi flygaredag, så vaknade jag inte förrens vid nio! Så skönt! Jag hör hur den stora valpen Tria slår å flämtar utanför dörren. När jag öppnar dörren och ska ta ett steg in i hallen så... - går det inte. Den före detta söta lilla goa valpen har förvandlats till ett väggätande, bokälskande kreatur, som dessutom både kissat och bajsat på golvet där 4 böcker, 2 affischer, en elkontakt, en tapetvåd och en fjärdedels vägg(!) ligger på golvet! Innan jag blir helt skogstokig så klättrar jag över dagens Triaberg av fd böcker, väggar mm, och släpper ut hundarna i rasthagen. Väl inne igen så ska jag börja rensa efter Tria-Tornados nattövningar. Affischer på en kommande bok är ohjälpligt söndertuggade. 4 nya böcker som aldrig lästs, har separerat från pärmen. Detta innan morgonkaffet ens hunnits sättas på. Hmmm jag har ju fortfarande inte gjort nåt kaffe, än mindre nån macka. - Är jag i obalans eller?
Att den lilla söta Tria var något aldeles särskilt med, det visste vi redan från början - men att hon kunde vara ett tuggtörstigt vilddjur det hade jag aldrig förväntat mig... Hennes mor är härligt bitchig och hennes far är den nya benämningen "överskottsenergi" hundifierad. När vår kull på 3 valpar så visste vi att Mira Mirakel (Wilja) skulle bli en skönhet. Bobo Bonus den orädde som gör allt för sin flocks välbefinnande. Tria däremot var en hetlevrad liten dam med bestämda åsikter om det mesta. Hurdan skulle hon bli när hon växte upp? Vi insåg redan i vecka 4 att hon var väldigt lik sin mamma (Geisha). Samma inställning samma drift efter extra mat, hon t o m låter likadant. En dam med mycket energi och upptäckarlusta. Skulle hon bli lätt att uppfostra? - No, way! Ändå hoppas vi att hon ska bli vår nästa avelstik.
Idag så var hon billig. - Jag hade lätt betalt 1000Skr för att bli av med henne. Nu när hon förnöjt ligger på mina fötter så är hon mycket dyrare. Hon är ju så fin....
Nedtecknat av den sura hussen (som sover för tungt och länge).
För ett år sedan, idag, så opererade jag ryggen. Efter 5-10 månader så gick det bra med allt, nu är det råvärk och längtan efter morfindos... - surt!
Dagens betraktelse är om den vilda valpen Tria!
Idag på Kristi flygaredag, så vaknade jag inte förrens vid nio! Så skönt! Jag hör hur den stora valpen Tria slår å flämtar utanför dörren. När jag öppnar dörren och ska ta ett steg in i hallen så... - går det inte. Den före detta söta lilla goa valpen har förvandlats till ett väggätande, bokälskande kreatur, som dessutom både kissat och bajsat på golvet där 4 böcker, 2 affischer, en elkontakt, en tapetvåd och en fjärdedels vägg(!) ligger på golvet! Innan jag blir helt skogstokig så klättrar jag över dagens Triaberg av fd böcker, väggar mm, och släpper ut hundarna i rasthagen. Väl inne igen så ska jag börja rensa efter Tria-Tornados nattövningar. Affischer på en kommande bok är ohjälpligt söndertuggade. 4 nya böcker som aldrig lästs, har separerat från pärmen. Detta innan morgonkaffet ens hunnits sättas på. Hmmm jag har ju fortfarande inte gjort nåt kaffe, än mindre nån macka. - Är jag i obalans eller?
Att den lilla söta Tria var något aldeles särskilt med, det visste vi redan från början - men att hon kunde vara ett tuggtörstigt vilddjur det hade jag aldrig förväntat mig... Hennes mor är härligt bitchig och hennes far är den nya benämningen "överskottsenergi" hundifierad. När vår kull på 3 valpar så visste vi att Mira Mirakel (Wilja) skulle bli en skönhet. Bobo Bonus den orädde som gör allt för sin flocks välbefinnande. Tria däremot var en hetlevrad liten dam med bestämda åsikter om det mesta. Hurdan skulle hon bli när hon växte upp? Vi insåg redan i vecka 4 att hon var väldigt lik sin mamma (Geisha). Samma inställning samma drift efter extra mat, hon t o m låter likadant. En dam med mycket energi och upptäckarlusta. Skulle hon bli lätt att uppfostra? - No, way! Ändå hoppas vi att hon ska bli vår nästa avelstik.
Idag så var hon billig. - Jag hade lätt betalt 1000Skr för att bli av med henne. Nu när hon förnöjt ligger på mina fötter så är hon mycket dyrare. Hon är ju så fin....
Nedtecknat av den sura hussen (som sover för tungt och länge).
Kommentarer
Skicka en kommentar